Den högkänsliga föräldern av Elaine N. Aron
Utkommer på svenska november 2020
Alla föräldrar tycker att det är svårt med barnuppfostran. Enligt vår forskning tycker högkänsliga föräldrar det i ännu högre grad än andra, åtminstone i engelskspråkiga länder. Men den goda nyheten är att dessa högkänsliga föräldrar också säger sig vara mer öppna för sina barn och kan anpassa sig efter dem på många sätt.
Om du är högkänslig kan din anpassningsförmåga vara din största tillgång som förälder. Målet med den här boken är att hjälpa dig att dra nytta av den tillgången för att göra livet som förälder mindre besvärligt och mer glädjefyllt. (För tydlighets skull: Den här boken handlar inte om att vara förälder till högkänsliga barn. Det ämnet behandlas i Det högkänsliga barnet. Den här boken handlar om att vara förälder och högkänslig, oberoende av vilka personlighetsdrag dina barn har.)
Alla föräldrar har ont om tid, högkänsliga eller ej. Men om du är högkänslig behöver du vara mer varsam med din tid än andra. Enligt forskning har du, i egenskap av högkänslig person (HSP), lättare för att bli överstimulerad. Därför behöver du också mer tid för vila och återhämtning. Utan den tiden blir du lätt irriterad och rentav olycklig – och där rök den anpassningsförmågan. Med den här boken försöker vi vara aktsamma om din dyrbara tid genom att fokusera på det du bäst behöver. Det första kapitlet är nödvändigt om du tvivlar det minsta på att det här personlighetsdraget faktiskt finns. Jag brukar säga att högkänsliga personer behöver vara övertygade om att de har det här draget, men för föräldrar är det helt avgörande. Kapitel 2, om att hantera överstimulering, är också nödvändigt med tanke på att överstimulering är den enda nackdelen med det här personlighetsdraget. Kapitel 3 är tänkt att hjälpa dig att förstå något som jag själv är helt övertygad om: att högkänsliga föräldrar behöver hjälp med att ta hand om barnen i stället för att bara härda ut, som andra kan göra. Kapitel 4 handlar om att fatta beslut. Vi högkänsliga uttrycker mer än andra föräldrar att vi tycker att det är mycket svårt att fatta de bästa besluten när det finns många valmöjligheter eller komplexa svårigheter. Kapitel 5 handlar om att reglera känslorna, som vi högkänsliga upplever mer intensivt än många andra och som rörs upp i nästan alla skeden av livet som förälder. Det kapitlet behöver du läsa, om du inte redan har alla dina känslor under kontroll. (Vi ler båda två. Säkert.)
Kapitel 6, som fokuserar på de många sociala aspekter som föräldratillvaron för med sig, hjälper dig även om du har en extrovert läggning (30 procent av alla högkänsliga är extroverta). Umgänge med andra människor är utan tvekan det som väcker mest känslor hos de flesta, och är därmed det bästa sättet att överstimulera högkänsliga personer. De båda sista kapitlen handlar om relationen mellan föräldrarna och är relevanta även för ensamstående. Frågorna om hur föräldraskapet påverkar umgänget med dina närmaste gäller alla nära relationer.
Med tanke på målet att göra den här boken snabbläst har vi valt bort sådana där trevliga berättelser som förekommer i många självhjälpsböcker och böcker om föräldraskap, som brukar bestå av en välformulerad mix av sanna historier: ”När Janice fick sitt första barn …” I stället har vi valt att enbart lägga in citat, som du lätt kan hoppa över ifall du bara vill ta till dig information och råd. Men de personer som citerats tillhör din stödgrupp, och kanske tycker du att deras texter är till ännu större hjälp än den övriga informationen.
Den här boken tar först och främst upp problem som högkänsliga föräldrar ofta ställs inför. Det finns ju faktiskt inget behov av att laga sådant som inte är trasigt. Men kom ihåg att vår forskning, som inkluderar en kartläggning av 1200 föräldrar, har visat att du som högkänslig har potential att inte bara bli bra som förälder, utan suverän. Vi kunde konstatera att högkänsliga föräldrar rapporterade en statistiskt säkerställd bättre emotionell mottaglighet och anpassning till sina barn än andra föräldrar. Det här var en av de faktorer som framstod tydligast i forskningen. Den här anpassningen ger de högkänsliga föräldrarna avgörande information inför deras djupa bearbetning av situationer som barnet befinner sig i och beslut som de behöver fatta för barnets räkning.
På vilket sätt är då den här anpassningen till hjälp? Vi kan ta ett exempel: Föräldrar ställs ständigt inför nya frågor i stil med: ”Behöver han en timeout nu direkt eller beror kinkigheten på att han är trött eller hungrig?” eller ”Kommer han att ta in det jag säger nu eller borde jag vänta tills vi båda har lugnat ner oss?” eller ”Hon är femton – ska jag lita på att hon sköter sig eller ska jag förbjuda henne att gå?” Det är viktigt för hela familjen att man hittar fram till rätt svar, både just då och över tid. Enligt forskningen tenderar högkänsliga föräldrar att vara bättre på allt det här jämfört med andra föräldrar.
När jag började studera högkänslighet 1991 letade jag i forskningslitteraturen efter termen ”mycket känslig” eller bara ”sensitiv” och hittade ordet ”sensitiv” på bara två ställen: för att beskriva särbegåvade och för att beskriva föräldrar som når de allra bästa resultaten med sina barn. Jag tror inte att forskarna i de fallen nödvändigtvis syftade på högkänslighet som medfött personlighetsdrag, eftersom det ännu inte hade definierats. Men 1979 hade de redan slagit fast att barn gynnades av föräldrar som var sensitiva i någon mätbar mening, och senare forskning ger fortsatt stöd för det. Ju mer vi lär oss om föräldraskap generellt, desto mer vet vi att nyckeln till framgångsrikt föräldraskap är att vara anpassningsbar och lyhörd, även vid gränssättning.
När det gäller forskningen bakom många av påståendena i den här boken, hittar du hänvisningar i slutet, ordnade efter kapitel. Om du ännu inte har läst Den högkänsliga människan föreslår jag att du gör det så snart du hinner. Sedan den publicerades 1996 (på svenska, 2013, red anm) har jag om och om igen fått höra av läsare att ”den förändrade mitt liv”. Om du har vetat länge att du är högkänslig, välkommen tillbaka till vår gemenskap, den här gången en gemenskap av högkänsliga föräldrar – och, som i mitt fall, högkänsliga mor- och farföräldrar!
Utgivare Egia förlag © 2020 (översättning: Birgitta Karlström)
